Stalltigern

Det regnar på landet idag. Och blåser också. Riktigt eländigt, trist väder.
En Mini låter sig inte nedslås av sådant.
Hon kurar ihop sig i katthängmattan på boxdörren - vilken tur att det råkar ligga ett hästtäcke just här, som ett tälttak, typ - och förvandlar sig till en grårandig tiger.
Simsalabim bara.
Packleader vill också bli en grårandig tiger.

Plocka sten

Melba och Signe i stenskopan

Varje vår är det dags att gå igenom hästhagarna och plocka stenar som trängt upp ur marken så att inte känsliga hästfötter skadas.
Nya stenar varje vår.
Igår var det plockdag.
Alla var med: Melba, Signe och Dixie. Och Mini.

Dixie kände sig som en arbetsledare

1115 var intressant, tyckte Melba och Signe ...

 

... och Mini med.



Bäst var ändå att gräva och sticka snudan i jorden, tyckte Melba.

Dagens tofs

Dixie har valångest





En hel karta med nya hårspännen. Rutiga i olika färger. Hur ska en kunna välja? Aftonbladet eller Expressen, typ.
Det blev ett rosarutigt till slut.
I kombination med en rosa snodd.



Dixiechic

Stötestenar och andra stenar

Signe lyssnar in

"En av hemligheterna med livet är att kunna

 förvandla stötestenar till stenar att kliva på."

Veckans kloka ord i almanackan.
För att kunna åstadkomma det måste man lyssna in, känna av och ha öronen på skaft. Eller, om inte på skaft, så i alla fall vidöppna mot livet.
Som Signe. Hon vet inte av några stötestenar, hon vet precis när det är läge att kliva rakt upp i en famn och delar ut en blöt puss.

Trädgårdssöndag

Lurviga trädgårdstomtar

Idag är vi lite rufsentufsiga hela gänget.
Ingen har borstat och fixat med hårspännen och snoddar.
Nej, krutet har lagts på att klippa och rensa i trädgården.
Vårbruket är igång.
Det gäller att passa på - i det här sammanhanget är entusiasmen färskvara.

Bäste dräng

Bäste dräng

Vårbruket har börjat.

Bonden har fått en ny dräng.

Ser ni honom? Titta närmare annars.

 

Nära ...

... närmare ...

... närmast. Spinky förstås.

Hej stallet!

Mini är tillbaka i stallet, tillbaka i halmen.
Och hon busar som aldrig förr.
Alla blev väldigt glada över att se henne igen.
Mamma Mutti strök sig mot henne. Och Spinky följde henne som en skugga överallt.
Puma ... nja, Puma tycker det kan kvitta.

Mini och Spinky i brottningstagen igen

Party party

Signepinglan och Dixiepinglan

 

Varför dessa partypinglor?
Jo, packleader fyller år idag.
Då står glädjen högt i tak.

Hööööögt i tak står glädjen en dag som idag.

Tratten av!

På den sjätte dagen åkte tratten äntligen av och Mini slapp sitta i fönstret och längtansfullt titta ut. Dags att återvända till stallet.

Nåja, hon har ju inte suttit i badrummet hela tiden. Och hon har fått slippa tratten under uppsikt.
Det har även funnits plats för härliga lekpass i köket. Med den tjusiga kattleksaken från Paris t ex, en orange fjäril som nu har flyttat till kattleksakernas himmel (med lite hjälp av en lurvig hund).

En hel fjäril blev ...

... en halv och sedan ...

... en kvarts fjäril.

Varma lakan

Gina värmer

Att få sina fiskar varma - det har en hört talas om. Men varma lakan?
Packleader tömde gästsängen på lakan efter ett av käre gudsonens uppskattade besök nyligen, och upptäckte överraskat att underlakanet var - varmt.
Märkligt.
Tog tag i påslakanet och kände en viss - tyngd.
Ja, ni har väl redan gissat det: inuti påslakanet låg Gina och myste.
Den katten är värmande. Varje kväll nattar hon sin packleader med närhet och kärlek.

Dödenvägen

I det ljuvliga vårvädret går vi på promenad med hundarna.
Vi har några olika rundor. Skogsvägen till exempel. Eller Dödenvägen.
Den sistnämnda turen fick det namnet sedan packleader gick där helt själv med hundarna häromdagen. Det är turen runt fälten. Man följer bara gärdsgården längs kanterna - populär promenad, mycket för hundarna att sniffa på.
Just den här soliga dagen skulle en mardröm besannas.
Just den här soliga dagen dök det upp en stor, lös, gulbrun hund ur ingenstans.

Helt plötsligt kommer den rusande i en vid båge.
Packleader vägrar ta in det som händer och tror först att det är ett rådjur. (Främmande hundar som dyker upp helt oväntat är ett av packleaders skräckscenarier, ska ni veta.)
Hunden kommer fram och nosar. Det är helt tyst.
Allting står stilla samtidigt som tankarna rusar i expressfart genom huvudet. Tänk om den biter någon av hundarna? Vad ska jag göra? Jag kan ju inte komma hem med en sargad Melba ... och jag kan ju inte lyfta upp alla tre i famnen ...
Någonstans i allt detta hittar jag min packleader-röst. Bestämd, nästan barsk:
- Gå hem med dig!
Och - hunden lommar iväg tillbaka över stengärdet.
Då ser jag att det sitter ytterligare en hund där och bara glor. En stor schäfer.
- Kom nu, säger jag till Melba, Signe och Dixie, och vi går i rask takt upp mot närmaste hus. Hela tiden väntar jag mig att de stora hundarna ska komma efter oss. Äta upp oss. Men det händer inte.
Väl hemma igen återberättar jag historien som en Nära döden-upplevelse.
Och promenadrundan döps om till Dödenvägen.

Utsikt från ett badrumsfönster

Minis vy

Med stor tapperhet uthärdar Mini tillvaron i badrummet. Tratten tycker hon inte om förstås, men finner sig i den också.
Det här med kattlåda förstår hon sig inte på.
Efter ett missöde i packleaders kökssoffa (ja, hon måste ju få lite ombyte ibland) fann vi för gott att hämta halm i stallet och återskapa den toalettmiljö hon är van vid.
Vad gör man inte?
Och se, nu gör hon det hon ska i lådan. Det är visserligen halmstrån lite överallt ... men this too shall pass.

Kattlåda à la Mini

Badrumsbesök

Minis nya utsikt

Det bor en katt i packleaders badrum.
Mini är den tillfälliga hyresgästen efter kastrering hos veterinären idag.
Vi får se hur länge hon står ut med att vara konvalescent/innekatt.

Sol inne

Dixie och Signe

Idag är det en sådan här dag.

En studie av Spinky



Spinky.
Gårdens stalltjej Karro har ett hjärta som klappar alldeles särskilt för Spinky.
Inte så konstigt, så kärvänlig som han är.
Bilderna i det här inlägget har Karro tagit.
Hon hittar ständigt en ny Spinky-vinkel.

Nattögon, kattögon

Nattljus, kattljus

"Vilka himlar, vilka djup
tände dina ögons ljus?"

Skrev William Blake i dikten Tigern.
Svaret på frågan varför katters ögon lyser i mörkret är tapetum lucidum, dvs "ljus väv" eller "lysande matta", ett cellager i kattens ögon bakom näthinnan som reflekterar ljus. Som en spegel som kastar tillbaka ljusstrålarna. Då kan katten använda sig av ljuset en gång till och ser bättre i mörkret.

Fransmännen har till och med skapat ett speciellt ord för det här: chatoyer - ”att lysa som kattens ögon”.

 

Tiger, tiger burning bright ... skrev Blake

Allt detta bara för att packleader hittade bilderna på Puma i bondens traktor. Även om kvaliteten är grynig, så har de en viss magi.

 

Puma förstås

 

Innesöndag

Idag är det första mars och det snöar här i Skåne.
Då håller vi oss inomhus. Signe och Melbas matte säger att hästar är precis som människor när det gäller bakslag för vårens fortskridande. De älskar också solen och blir grymt besvikna när de kommer ut och snöflingorna yr i bister vind.
Bloggen erbjuder värme i form av nya mysbilder på Spinky och Mini. Mellan mysstunderna leker de och busar så mycket att Spinky kommit i riktigt god form.

Spinky gör haktricket.