onsdag 16 juli 2014

Nä, nu blommar det ...


Hemma blommar äntligen de svarta stockrosorna. Som jag har väntat. Hoppas de kommer tillbaka nästa år.
Blommar gör även lilla Björn-Kitty.



tisdag 15 juli 2014

Hästväskor och maränger

Något för hästnördar?
Lilla G har varit här. Efter shopping och grand tourisme ägnades sista dagen åt stillsam promenad i Marais-kvarteren.
Om ni någonsin ska åka till Paris och är på jakt efter en väska, kompisar, så gå direkt till Rue des Gravilliers. Hela gatan består nämligen av väskaffärer.
Och är man mera lagd åt maränghållet kan man få sitt lystmäte runt hörnet.
På Mireilles marängbageri. Här har bakats maränger sedan 1945 - både stora och små.
Och massor av smaker: vanilj, choklad, jordgubb, pistasch, kaffe, hallon, gröna äpplen, viol, citron, aprikos, tiramisu, creme brulé, karamell ...
Vad mer kan man önska?
En macaron kanske?



fredag 11 juli 2014

Absint & anis


Under avdelningen udda småbutiker stötte packleader idag på den här: Vert d`Absinthe. En butik för absint och anis.
Absint var ju den stora modedrycken i slutet av 1800-talet. Inte minst bland konstnärerna i Paris. Man trodde att den gröna alkoholdrycken, kryddad med bl a malört och anis, frigjorde skapandet. Strindberg var förstås en av dem som smakade.
Så småningom började man dock istället tro att absint framkallade galenskap. Det är substansen tujon i malörten som kan vara giftig i alltför stora mängder, och det gick så långt att absinten förbjöds i många länder.
Det hälsovådliga med absint är egentligen aldrig riktigt bevisat, och nu finns den alltså att köpa igen. Med minskad tujonmängd.


Att dricka absint är en hel ritual.
Så här går det till: Lägg en sockerbit på en perforerad sked över ett glas absint. Låt sedan kallt vatten droppa på sockret tills det lösts upp och runnit ner i glaset. Sötman mildrar den beska malörten.

torsdag 10 juli 2014

Hemmavid

Tre på en bal
Och hur har de det hemma då?
Bra, tycks det. Livet på en höbal, typ.

Balen är rund

Och Björn-Kitty har varit på äventyr i stora, vida hallonlandet.



onsdag 9 juli 2014

Det var en gång ...


... eller Il était une fois.
Så heter den lilla butiken jag gick förbi i regnet. "Julpyntsavdelning en trappa ner," stod det i skyltfönstret.
Mer behövs inte för att göra packleader lycklig.
Och lite uppiggad behöver man ju alltid bli. Även om regn är perfekt för arbetsmoralen.

Paris, mon amour


Under promenaden längs Seine ser vi bron på långt håll. Räcket är förgyllt, glänser som massivt guld.
Pont des Arts, en gångbro över floden.
Så kommer vi fram och ser hänglåsen. Kärlekslåsen.
Förälskade par fäster låsen i räcket och kastar nyckeln i Seine i hopp om evig kärlek.
Naturvetaren i dottern vaknar genast, och hon säger: - Undrar hur mycket bron tål ... det måste bli tungt.
Så jag googlar. Och finner att hon har rätt. För en månad sedan rasade en bit av räcket. Men ingen kom till skada, tack och lov.
Myndigheterna klipper dessutom bort låsen efterhand.
Hur går det då med den eviga kärleken?



måndag 7 juli 2014

Utsikter


Här är jag, alldeles under takåsen. Med egen minibalkong.
I ljusets stad.
Innan äldsta dottern for hem efter några dagars mjukstart söndagspromenerade vi på Promenade plantée, inspirationen till High Line Park i New York. 4, 5 km planterad grönska uppe på en gammal järnvägsakvedukt vid Place de la Bastille.


Här joggar parisarna.


Utsikt från Promenade plantée.


En annan utsikt, uppifrån Montmartre.

onsdag 2 juli 2014

Hello världen!


Björn-Kitty utforskar världen för fullt nu.
Och packleader gör likadant.
Paris nästa!
Glad sommar, bästa bloggkompisar.