fredag 29 april 2011

Får, getter och piontulpaner


Piontulpaner - vilken kombo! - fådda av lilla G i påskas

Med en bukett piontulpaner - tänk att två av packleaders absoluta favoritblommor kunnat slås ihop till en! - firar bloggen idag två vänner som fyller år.
Veckans kloka ord i kalendern handlar just om vänner. Orden står Cicero för:
"Var och en vet hur många får och getter han äger, men ingen hur många vänner han har."
Hm, få se nu ... får? Noll. Getter? Noll. Vänner? Mja, han har rätt, den där Cicero.

onsdag 27 april 2011

En Pumas plats


Ständigt suverän Puma i skönaste soffan

De flesta gånger man passerar uterummet ser det ut så här.
Vad säger man?
Vi köpte nya uterumsmöbler till katten.


Puman njuter i närbild

tisdag 26 april 2011

Restaurang Sommarbete har öppnat



Ett bord och två stolar.
En vattenspegel.
Frodiga tuvor av vitsippor i den gröna idyllen.
Var är påsklunchen? Och gästerna?
Simsalabim ...



Sill och ägg och lax och Jansson.
Melon, tiramisu och påskgodis.
Lat långlunch i solskenet på påskafton.


Hundbus ...



... blir man törstig av.

Ikväll har vi hämtat bord och stolar.
Det är dags för nya matgäster.
Men de äter helst bara det gröna.
Och struntar i bestick och servetter.



Restaurang Sommarbete har öppnat.

måndag 25 april 2011

Konstrunda



Jaha, det blev en målning i år med.
Packleader har varit på en liten konstrunda i påsk.
Och fallit för en målning av en kvinna med ett glas. Målad i så tjocka lager att man vill äta den.
Konstnären bor i en av granngårdarna här på landet.
Hon heter Britt-Marie Fridh och målar väldigt härligt, tidigare i starka färger men numera ofta i svart-grå nyanser.
Ibland påminner hennes bilder om fotonegativ.
Som tavlan packleader förälskade sig i förra året - fika i bersån.
http://www.brittmariefridh.se/

söndag 24 april 2011

Pumatider, hey, hey


Ser ni mig?

Nu nalkas de ljuva tider då Puman trivs som allra bäst.
Äntligen börjar människorna leva uteliv i trädgården.
Då kan Puman umgås. Och som den missförstådda innekatt hon i själva verket anser sig vara, kan hon sedan slinka med när det är dags att gå in i huset.
Och kommer hon inte hela vägen in så kan hon åtminstone hamna i uterummet.
Här syns jag inte, tänker Puman från sin plats under duken medan hon spanar på människorna, som skruvar ihop de nya uterumsmöblerna.


Är ni inte klara snart?

Och när soffan och fåtöljerna med sina mjuka dynor kommit på plats - gissa vem som då piffar till hela anrättningen genom att trona på sitt ständigt suveräna sätt?
Puman förstås.


Skön kattsoffa

onsdag 20 april 2011

Het hög


Mullsurkabunke

Äntligen har packleader stött på grannen igen och frågat vad han egentligen sa den där dagen uppe vid brevlådan.
Mullsurkabunke, sa han. (Betoningen ska ligga på "surk".)
Så sa nämligen "di gamle" när han växte upp
Och man får hålla med om att det är ett praktiskt ord - det täcker liksom in både mullvad och sork i samma hög.
Lägg det på minnet - det går inte att googla fram.

tisdag 19 april 2011

Flaggdagar



Hundbajs är ett gissel, särskilt om våren.
Häromveckan skrev Sydsvenskan om ett dansk-skånskt fenomen: flagga i hundbajs.
Små tårtflaggor med personliga texter eller glatt blågula, nerstuckna i högarna.

Först ut påstås skånska dagisbarn ha varit i slutet av 90-talet. De tröttnade på att bli nerkletade när de lekte och visade sitt missnöje genom att sticka små flaggor i lortarna. Idén hade de (eller dagispersonalen) fått från Danmark.

Men är det en protest? Eller ett uttryck för bajshumor? En provokation? Eller en något bisarr fluga som ersatt rondellhundarna?

Vet inte, men flaggningen sprider sig: nu har det flaggats i hundbajs i Örebro och Ludvika och Lund och Bromma. Och i år har bajsflaggan tagit sig till Finland. Fast där frågar man sig om det inte är en skymf mot den finska flaggan.

På Söder i Stockholm går författaren Maj Sjöwall omkring med små danska flaggor i en börs. Dem petar hon ner i huvudstadshundarnas bajshögar. Danska flaggor syns bättre som varningstecken än svenska, tycker hon nämligen.

Och ja, packleader tillverkade en egen liten flagga bara för att kunna illustrera blogginlägget. Förhoppningsvis ledde det till små ryckningar i smilbanden, som i sin tur säkert får er att leva längre.

torsdag 7 april 2011

Fööööööööööööööööööööööl!


Först ut 2011

Äntligen.
Igår kväll vid halv tiotiden kom Vanillas föl.
Efter två tuffa vaknätter, den första med väckning en gång i timmen och den andra med väckning en gång i halvtimmen.
Det är livet på landet.
Men vad gör det när stillheten lägger sig i stallet, alla struntar i kvällsfodringen och bara andäktigt väntar på den som ska komma. Hästar såväl som människor.
Först syns bara en vit bubbla. Sedan kommer ett ben. Och ett till. Sedan skymtar mulen, och till slut är hon ute.
Ett under har skett. (Det kan inte beskrivas på annat sätt.)
En ny varelse är här.
Och just det, det är ett sto. Gulbrun och vacker som sin mamma är hon. Hurra!


Alldeles nyfödd och delvis kvar i fosterhinnorna



Föl och mamma



Föl och mamma

söndag 3 april 2011

Öppet


Högås Vanilla och Dixie


Nu är det faktiskt vår i luften.
Temperaturen är ljummen och det luktar lite från gödselhögarna som väntar på att plöjas ner i marken. Fåglarna kvittrar som galna i buskarna.
En av grannbönderna har redan stuckit plogen i backen och vänt upp fylliga, mörkbruna fåror. De ser goda ut. Minst 80 procents kakaohalt. Om det hade varit choklad alltså.
Vår egen bonde har haft öppet hus i helgen och fyllt gårdsplanen med allehanda jordbruksmaskiner, grillat korv och skurit upp rulltårta.
April kommer av det romerska verbet aperire som betyder öppna eller uppvisa. Allting lever upp. Livet står öppet.
Snart kommer det föl ...