Vitt, vitare ...

Dixie

Vackert väder betyder husmålning. Långsamt befrias huset från sin gula färg och blir vitt, vitt, vitt.

Pluto och taxen

Pluto

Sol ute och deklarationsblanketter inne.

Packleader är glad att hon har hjälp.

Traktorperspektiv

Dixie och Melba i traktorn

- Nä, nu får det komma lite regn, säger bonden när alla vi andra vill ha solsken och värme.
Vårsådden är i jorden och det är ganska torrt.
Packleader hoppas att han sådde när månen var ny … i gamla tider trodde man nämligen att det var bra. Då skulle sådden växa och gro precis som månen växte till.
Annars får bonden förbättra oddsen med en rejäl bläcka. Att dricka brännvin i samband med sådd är bra för växtligheten - gammalt bondvett.
Och sedan kan han ju alltid hjälpa upp det hela genom att sticka kniven i marken. Då är grödan skyddad mot troll och oknytt också.
Bara att invänta skörden.

En rysare

Gucci hade en

Gina – tre.
Gucci – en.
Puma – en.
Dixie – en.
Nej, det är inte börsnoteringar, det är fästingar vi tagit på de små pälsklädda. Redan.

Packleader ryser när hon tänker på alla katter och hundar som myser i hennes säng.

Gina hade tre

Man hade ju trott att en relativt kall vinter skulle decimera antalet, men det tycks vara en fästingexplosion på gång.
Fram med fästingmedel.
Och fästingarna då? Vad gör vi med dem?
Jo, där öppnas många möjligheter till rena lustmord. Visste ni att det säger poff när man eldar upp dem?

Packleaders egen fästingexplosion.

Väntans tid

Melba har en mage

Melba har nu gått in i sin högdräktighetsperiod. Tre veckor kvar.
Magen ökar i omfång medan man tittar på den – titta bort en sekund och hon har blivit en centimeter bredare. Tala om att vara satt på jäsning.

Hungrig är hon också. Blivande mammor äter ju för … ja, hur många kan det vara? Hur många bullar har Melba i ugnen?

Hur många är det?

Även om hon är hungrig är hon lika kräsen som vanligt. Men lite köttfärs, leverpastej, kalkon, gräddfil och grädde slinker alltid ner. Och kattmat förstås.
Melba betraktar - mer än någonsin - packleader som en förlängning av skeden som lägger upp kattmaten, hundarnas oemotståndligt läckra dessert, och skulle gärna låta sig serveras gång i timmen.

Försök motstå den blicken.

Famous hundblick

Katter med klös

Gucci

Packleader har klösbrädor en masse.

Överallt. I fåfäng förhoppning om att rädda en och annan möbel eller matta.

Katterna gillar klösbrädor. De har ju så många användningsområden.
Man kan sova på dem – som Gina gör ibland. Hon är liten och nätt och ryms lagom på en klösbräda.

Gina

Man kan gympa på dem. Rulla runt, skuggboxas lite, låtsas att klösbrädan är en spikmatta. Sånt ägnar sig Guccibollen åt när hon får chansen.

Gucci 1

...2...

...3 (Kolla - två klösbrädor!)

Man kan massakrera en klösbräda. Anfalla den och nästan göra mos av den. Slicka lite på den, krama den, gå lös på den. Så gör Puman.

Puma

Pluto då? Jo, hon kloar på dem. Vilket inte hindrar henne från att kloa på allt annat också ... suck.

Mutti, douze points

Mutti är stallets drottning

Världsnaturfonden har startat en omröstning: Svenska folkets favoritdjur 2009. Vilket föranleder packleader att fundera över Gårdens favoritdjur 2009.

Mutti … cinq points… Mutti … five points …

Va? Mutti, som är så stabil, skulle hon bara vara värd en femma? Gårdens enda riktiga stallkatt, som aldrig för en sekund funderat på att bryta sig in hos packleader? Mutti, som aldrig går någonstans?
-Vart skulle jag gå? resonerar Mutti lika filosofiskt som Cheshirekatten i Alice i Underlandet. Och om jag inte vet vart jag vill gå, betyder det ingenting vilken väg jag tar. Eller om jag stannar här …


Sakta tonar hon bort - precis som Cheshirekatten - tills bara leendet blir kvar ...

Saken är klar. Mutti … douze points. Tolvan går till … nej, vänta nu. Självklart kan man inte tävla om djur på det här viset, som om vi lever i en enda gigantisk Melodifestival.
Eller också… bygger vi om reglerna. Alla får tolv poäng.

Packet … douze points … twelve points.
Så där ja.

Tredjedels Dixie

Dixie - på det hela taget

Tre lekar jag tycker om:
1. ”Ta hårsnodden i tofsen” med Melba
2. Sniffa i hål i marken med Melba
3. Spriiiiiinga på fälten

Tre kompisar:
1. Melba
2. Melba
3. Melba (okej, Pluto och Gina då)

Tre ställen att mysa på:
1. Under soffan i packleaders arbetshörna
2. I soffan hemma hos Melba - helst tillsammans med Melba
3. På ryggstödet till fåtöljen i vardagsrummet - bästa spaningen

Tre favoriträtter:
1. Korv
2. Skinka
3. Ost (svårt att välja - här kunde det gärna ha stått trehundra …)

Tre konster jag kan:
1. Sitt fint!
2. Ligg!
3. Stjäla mat från bordet när ingen ser

Tre saker jag ser fram emot:
1. Frukost
2. Lunch
3. Middag

Hemma!

Gina vilar ut

Nu är hon hemma igen, Gina T.
Mitt i natten kom hon. Melbas matte hörde det ynkliga jamandet och släppte in henne.
Smalare och spetigare än någonsin. Om hon var papperslätt tidigare väger hon nästan ingenting nu.
Nattmat alltså. Sedan sov hon resten av natten tätt intill packleader.
Härligt att hon hittade hem igen.

Packleader läser i Sydsvenskan idag om nattlevande djurs ögon. Forskare har undersökt stavarna i ögonen hos olika djur och upptäckt att arvsmassan är olika uppbyggd hos natt- och daglevande.
Cellkärnorna i exempelvis kattens öga fungerar som miljontals pyttesmå linser som fokuserar ljuset i en enda riktning. Fokuseringen gör att de också på natten kan fånga upp små, små ljusmängder.
Hos människan är det tvärtom - där sprider cellkärnorna ljuset i olika riktningar och därför har vi svårt att se i dunkel.

En återkomstens dag som idag finns det bara en sak att säga: Hurra för mörkerseendet.
Och nej, Elsa Schiaparelli har inte dykt upp än.
Vi väntar.

Var är Gina? Och Elsa?

Gina Tricot

Packleader deppar. Kan nästan inte blogga.

Kattbeståndet är för närvarande decimerat med en tredjedel.

Två katter borta.

Elsa Schiaparelli försvann för fem sex dagar sedan. Det har hänt förr - ibland går hon över fälten till sitt andra hem - men det var längesen nu. Och när vi ringde dit häromkvällen hade hon inte synts till.

Men Gina ...

Gina har varit borta i fyra dygn och det är så tomt.

Var är hon?

GINA!!!

Me and you and a dog named Bo

Melba ligger i träning

Vita huset i Washington meddelar nu den glada nyheten att den portugisiska vattenhunden har anlänt. Han ska heta Bo. Bo som i Bo Diddley. Eller som i barnens kusiners katts namn. Eller kanske rentav som i presidentens initialer?

Varför är det så intressant? För att det ger en bild av en mänsklig president, en mysig familjefar? För att det väcker hopp om en förändring?

Hur som helst, presidentfamiljen kan inte ha varit inne på den här sajten innan de valde Bo: http://www.dogbreedinfo.com/names.htm
Ska man tro Dog Breed Info Center kanske man borde tänka en gång till innan man väljer ett namn som ligger så nära ordet No ...

Här i det vita huset i Skåne kan packleader meddela en annan rolig nyhet:

Melba är på bättre humör. Och hon börjar bli rund om magen. Därför törs vi nu gå ut med bilderna från den puppy shower som grannen N ordnade för henne redan för några veckor sedan.


Dixie hjälper till att testa presenterna

På betet

Dixie

Snart är det dags för betessläpp.

Melba och Dixie har inspekterat hästarnas sommarbete.

Gräset växer. De första vitsipporna siktades. Vattenhålen är välfyllda.

En härlig tid närmar sig.

Melba

Pumas årstid

Det våras för Puman

Långfredagens eftermiddag tillbringades i uterummet. Säsongstart. Precis lagom ljummet och skönt när våren ännu bara har börjat.

Äntligen, tycker Puma. Detta markerar ju även inledningen på Pumas årstid.
När glasdörrar och ytterdörrar står öppna kan hon äntligen umgås med människor och inneboende djur precis så mycket som hon vill. Jättemycket alltså.

Alla som räknas (enligt Puma) var där.


Puma gömde sig i lektunneln


Dixie softade


Melba spanade på Pluto


Gina kom förbi

Oväder

Dixie sover

Ett ljussken mitt i natten väcker packleader.
Strax därpå kommer knallen.
Åskväder.
Regnet börjar picka på takfönstret. En ny blixt lyser upp rummet.
Packleader börjar tyst räkna: ett ... två ... tre ... fyr ... fem ... sex ...
Inte alldeles ovanför huset, men väldigt nära. Om man räknar sekunderna mellan blixt och muller och dividerar med tre. Då får man avståndet i kilometer, enligt Wikipedia.

Packleader lyfter på huvudet och ser att Pluto också är vaken. Oj, då gäller det att snabbt låtsas somna om, annars ska hela nattningsproceduren upprepas.
Packleader blundar. Det verkar fungera.

Pluto sover

Ute från soffan i arbetshörnan hörs Dixie snarka. Gina ligger nere i fåtöljen. Där har hon bra utsikt över skådespelet - om hon har lust.
Packleader funderar ett ögonblick på att gå ner och göra henne sällskap, betrakta det magiska vädret från vardagrummet. Det är något speciellt med åskväder. Särskilt på en gård mitt ute på landet, där man kan känna sig extra utsatt.

Ändå - enda gången åskväder verkligen skördat liv i packleaders närvaro var mitt i Stockholm under Kulturhuvudstadsåret 98. Det stora teaterprojektet var över, och tältet på Långholmen skulle rivas. Regnet öste ner och himlen genomkorsades av blixtar. På andra sidan vattnet, i Rålambshovsparken, blev en man träffad av blixten.
Livsfarligt väder.
Packleader överväger att hämta ficklampan nere i hallen. Om inget annat kan det hända att strömmen går när det är oväder, men ficklampan ligger kvar i hallen sedan den kvällen packleader var ute och letade efter Gina ...

Och plötsligt är det morgon. En ovanligt frisk och behaglig morgon mitt i Skåne.

Där en katt solar sig ...

Guccibollen i vårsolen

Av hela vår soliga värld
önskar jag blott en trädgårdssoffa
där en katt solar sig ...
Där skulle jag sitta
med ett brev i barmen,
ett enda litet brev.
Så ser min dröm ut ...

Det är lätt att dela Edith Södergrans önskan, men packleader byter gärna en soffa mot trappan ut i trädgården och brevet i barmen mot en laptop.

Ludd

Dixie som trappludd

Hur länge ska man behöva vänta? När ska den riktiga Melba komma tillbaka?
Sådana frågor kanske far runt i huvudet på trappluddet på bilden.
I flera veckor har nu Melba varit melankolisk. Inte vill hon leka. Och inte vill hon komma in och hälsa på.
Varför?
Medan Dixie grubblar över detta har en österrikisk forskare löst en annan luddgåta: den om navelluddet.
Ni kanske inte visste att det var en gåta? Jodå, och här är svaret: Män får navelludd. Ju hårigare mage desto mer ludd. Luddet kommer främst från kläder.
Västgötaklimax har fått ett ansikte. (Eller passar det bättre med en annan kroppsdel?)
Svaret på Melbas gåta dröjer dock.


Will the real Melba please step forward?

Trädgårdstomtar

Pluto i det blå

Vilken härlig lördag! Packleader har krattat i trädgården och njutit av solen, omgiven av ett gäng fyrbenta små trädgårdstomtar. Alla vårrusiga på sitt eget sätt.

Titta bara på Pluto, som klättrar i träd med glädje och elegans.


Pluto mitt i språnget

Och Puma, som förvandlar skräphögen till en koja, perfekt att spana ut från.


Puma bygger en koja

Guccibollen ville gärna hjälpa till att rensa.


"Jag tar den här pinnen."

Sedan kom Gina och inspekterade, klättrade lite i päronträdet och sa hej.


Puma och Gina är vänner.

Lördagsbonus: packleader såg årets första nyckelpiga och flera nässelfjärilar. Visst är det underbart!


Aglais urticae

Vatten

Pluto i vasen ...

Pluto dricker vatten överallt. Ur kökskranen. Ur badrumskranen. Ur tulpanvasen. Ur tillbringaren på matbordet. Ur vattenkannan till blommorna. Ur ett kvarglömt glas. Ur gratängformen som ställts i blöt i diskhon.

... och vid kranen

Jo, det händer att hon dricker ur vattenskålen också.

Plats i korgen

Gina på dynan

Hon kom ut ur häcken när Dixie var på morgonpromenad.
Gina alltså.
Hon har nämligen varit ute hela natten. Fanns ingenstans. Inte i maskinhallen, inte i garaget. Packleader letade och ropade i mörkret.

Det är märkligt hur man kan svära över de fyra k:na - kissfläckar på mattan, klös på soffan, kräk på golvet och katthår på alla svarta kläder -men när cirklarna rubbas blir man bara o-r-o-l-i-g och vill att allt ska bli som vanligt igen.

Kon ska vara i båset, kopparna i skåpet. Plats! Så där ja. Nu sover hon ut.

Drömläge

Mmmmmat!

Tänk om Dixie hade levat på landet förr i tiden. Vilket paradis! Då åt man nämligen väldigt många måltider under den ljusa årstiden. Hör bara:

Kl 04.30 åt man morgonbit medan man klädde på sig
Kl 05.30 åt man frukost
Kl 07.00 var det ”daver”, det vill säga frukost för ståndspersoner
Kl 10.00 var det dags för lillemiddag
Kl 13.00 väntade middag
Kl 17.30 var det merafton
Kl 20.30 åt man kvällsmat
Kl 22.00 avslutades dagen med kvällsbit

Det läget gillar Dixie.