Gina vilar ut
Nu är hon hemma igen, Gina T.
Mitt i natten kom hon. Melbas matte hörde det ynkliga jamandet och släppte in henne.
Smalare och spetigare än någonsin. Om hon var papperslätt tidigare väger hon nästan ingenting nu.
Nattmat alltså. Sedan sov hon resten av natten tätt intill packleader.
Härligt att hon hittade hem igen.
Packleader läser i Sydsvenskan idag om nattlevande djurs ögon. Forskare har undersökt stavarna i ögonen hos olika djur och upptäckt att arvsmassan är olika uppbyggd hos natt- och daglevande.
Cellkärnorna i exempelvis kattens öga fungerar som miljontals pyttesmå linser som fokuserar ljuset i en enda riktning. Fokuseringen gör att de också på natten kan fånga upp små, små ljusmängder.
Hos människan är det tvärtom - där sprider cellkärnorna ljuset i olika riktningar och därför har vi svårt att se i dunkel.
En återkomstens dag som idag finns det bara en sak att säga: Hurra för mörkerseendet.
Och nej, Elsa Schiaparelli har inte dykt upp än.
Vi väntar.
2 kommentarer:
Härligt att Gina är hemma igen!
Hoppas att Elsa kommer snart också. Hon är min favorit :) (men nej Tessan, det är inte jag som har tagit henne. Även om jag gärna skulle vilja och har försökt många gånger...)
Ett litet tack till melba som väckte mig när hon ville upp i sängen (magen tar emot, det går inte så bra att hoppa längre). Det var då jag hörde det ynkliga lilla jamet.
Skicka en kommentar