Flaggdagar

Hundbajs är ett gissel, särskilt om våren.
Häromveckan skrev Sydsvenskan om ett dansk-skånskt fenomen: flagga i hundbajs.
Små tårtflaggor med personliga texter eller glatt blågula, nerstuckna i högarna.

Först ut påstås skånska dagisbarn ha varit i slutet av 90-talet. De tröttnade på att bli nerkletade när de lekte och visade sitt missnöje genom att sticka små flaggor i lortarna. Idén hade de (eller dagispersonalen) fått från Danmark.

Men är det en protest? Eller ett uttryck för bajshumor? En provokation? Eller en något bisarr fluga som ersatt rondellhundarna?

Vet inte, men flaggningen sprider sig: nu har det flaggats i hundbajs i Örebro och Ludvika och Lund och Bromma. Och i år har bajsflaggan tagit sig till Finland. Fast där frågar man sig om det inte är en skymf mot den finska flaggan.

På Söder i Stockholm går författaren Maj Sjöwall omkring med små danska flaggor i en börs. Dem petar hon ner i huvudstadshundarnas bajshögar. Danska flaggor syns bättre som varningstecken än svenska, tycker hon nämligen.

Och ja, packleader tillverkade en egen liten flagga bara för att kunna illustrera blogginlägget. Förhoppningsvis ledde det till små ryckningar i smilbanden, som i sin tur säkert får er att leva längre.