Ljuva hem

Det här är Edina och Patsy.
Nej, inga nytillskott på gården utan Stockholmskatter som förgyllt packleaders tillvaro under det senaste huvudstadsbesöket.
Nu är jag hemma igen.
Och hur vet jag det?
Jo, täcket sitter orubbligt fast på ena sidan.
(Där ligger Gina.)
Det snarkar nerfrån fötterna.
(Där ligger Dixie.)
Det kliar av katthår i näsan.
(Pluto delar med sig.)
Det tassar i trappan.
(Signe och Melba är på väg för att kärleksbomba.)

Hem ljuva hem.

En födelsedag

Stairway to heaven

"Du på ditt moln.
Är du lycklig? Har du telefon?
Säg. Det skulle vara så härligt,
om du ringde därifrån."

När orden känns för trånga för känslorna finns Bo Setterlind.

Låt skägget växa!

Det närmar sig.
Den 17 september är det premiär för Låt skägget växa - en galen tantkabaré.
Bor du i Stockholmstrakten eller ska besöka huvudstaden under perioden fram till mitten av oktober, missa inte detta.
Det blir roligt. Det blir tänkvärt. Det blir kvinnligt.
Läs mer på http://www.teodok.com/.

I vår lilla by

Puma promenerar

Summering av veckan som var i vår by på jorden:
En granne fick ett plågsamt njurstensanfall och föll ihop på sin gårdsplan i väntan på ambulansen. (Hemma igen nu, tack och lov.)
En granne har lockat med packleader på körsång, vilket förhoppningsvis ska ge energi, inspiration och vänner.
En granne har åkt till Kosovo.
En granne har fyllt 70 och firat med fest. Samtalet gled in på den nya pizzerian som öppnats i den nerlagda mataffären i en grannby. - Det är visst en invandrare som har den, sa en äldre kvinna med ett rart leende. Jag har inte själv provat pizzorna, men det sägs att de är goda. Och det är bra att de har egna inkomster. Vi kan ju inte försörja dem allihop.
I valet förra året var det över tolv procent i vår valkrets som röstade på Sverigedemokraterna.

Högås Springsteen

Högås Springsteen - alldeles ny

Här är han: Högås Springsteen, gårdens tredje föl som föddes under packleaders bloggpaus i juli.
En underbar liten hingst med lurviga öron. Döpt efter Bruce förstås. Fast om han har lurviga öron känner inte packie till.

Högås Springsteen - kan stå på benen

Högås Springsteen och mamma Ophra


Mor och son på ridbanan dagen efter

Stalltjejerna var så besvikna över att ha missat de två tidigare fölningarna. Den här gången hade de bestämt sig: de skulle vara med från början. Så de fölvakade i stallet några nätter.


Bed and box ... eller Bed and cat and box ...

Puma fölvakade nämligen också

Sensommarsöndag

Bonden, traktorn och halmen

Vilken härlig dag! tänker packleader när hon vaknar till en blå himmel.
In med sol, in med luft! tänker hon vidare, öppnar sovrumsfönstret och drar ett djupt andetag.
Ljuvliga sensommarsöndag!
Men vänta ... vad luktar det? Inte gott i alla fall. Det luktar ... gödsel. Jodå, en distinkt doft av kobajs sveper in med den ljumma luften.
Livet på landet.
Dagen fortsätter med rullning av halmbalar på stalloftet.
Det blir ont om halm i år. Om ni inte redan visste det, menar jag.
Så det gäller att fylla förråden.
Bonden lyfter upp balarna med traktorn, vi andra rullar dem på plats på loftet. Sådan är arbetsfördelningen.
Att rulla balar är dammigt, tungt och svettigt. Mitt i spindelriket dessutom.
Skönt då att slappa i en solstol i trädgården en stund när halmbalsrullningsjobbet är gjort.
(Jag sa ju att sommaren inte är slut!)


Vad skulle vi göra utan Massey?

Loppislängtan

Dixie är inte till salu ...

Det har varit tomt i loppistarmen den här regniga sommaren.
Men idag sken solen. Packleader har stillat sin längtan och varit på
den årliga loppmarknaden i Löberöd med morrhårskompisen.
Det blev fika två gånger. Plus några fynd.
Två pinnstolar till sadelkammaren. Två små tennskålar och en ljuslykta.
Allt för det facila priset av femtiofem kronor.
(Och så inträdet på tjugo kronor, skulle morrhårskompisen ha sagt.)


Bra stol, numera testad av Pluto och Dixie.


Fem kronor styck.