Vitt slott och svarta däck - symboler för en tonårstid
En liten bit därifrån: svart och sotig brandrök över raserade bostadskvarter. Utbrända fordon, rester av järnvägsvagnar.
Rosersberg.
Här var packleader tonåring. Här hade också civilförsvaret sin räddningsskola.
Därav brandröken. För att brandmän skulle kunna träna på att släcka bränder och rädda liv byggde man upp en egen ruinstad, och när det var övning tände man på högar av gamla däck.
I en barack strax intill satt vi sårmarkörer - tonåringar och pensionärer som ville tjäna lite extrapengar - och sminkade olika sår på kroppen. Pensionärerna brukade välja skallskador, för då kunde de bara ligga stilla och vara lite medvetslösa. Vi tonåringar ville helst ha armbrott eller benbrott så att vi kunde vara vid medvetande och få spela teater.
När vi var färdigsminkade fick vi krypa ner i ett av ruinstadens skyddsrum och vänta på att bli räddade.
Då var det showtime.
Det var roligt. Vi brukade ge räddningspersonalen en god match. Ofta var vi chockskadade och skrek hysteriskt eller slet bort bandagen som de så omsorgsfullt lagt.
Nu är skolan nedlagd, och i våras lämnade staten området.
Idag läser packleader på DN:s hemsida att det släckningsskum som brandmännen använde för att släcka bränderna innehöll det giftiga ämnet PFOS.
Man har uppmätt höga halter av PFOS i både mark och i vatten. Det är gifter som aldrig bryts ner i naturen och som läcker rakt ut i Mälaren.
Staten har flyttat utan att sanera.
En god sak (att lära sig rädda liv) har blivit en dålig sak (förgiftad miljö) bara för att ingen tar ansvar.
Varför gör man inte det? När man vet att PFOS är cancerframkallande och försämrar förmågan att få barn?
Gör´t.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar