Lyckofaktor
Lycka är inte en plats utan ett sätt att resa.
Det hävdade idéhistorikern Johan Norberg i söndagens DN. Och det tänkte packleader på medan hon susade söderut med X2000 genom Sverige.
Att bli lycklig är trendigt.
Enligt Johan Norberg, som skrivit en bok om saken, är lyckans historia en kamp mellan två läger.
I ett läger är människan sin egen lyckas smed, och lyckan är central i livet. Här hittar man vår tids förespråkare för positivt tänkande och även representanter från antiken, renässansen och upplysningen.
Enligt det andra lägret är lyckan en fåfäng strävan, eftersom lyckan kommer efter döden som en gåva till den som tar sig till Guds rike. Hit räknas till exempel den tidiga kristendomen.
Johan Norbergs slutsats: Lycka verkar vara något vi producerar snarare än konsumerar.
På vilket sätt har då packleader producerat välbefinnande på sistone? Vad gör packleader lycklig just nu?
Att komma till Stockholm.
Att träffa underbara vänner och släktingar.
Att komma hem.
Att återse familjen.
Att umgås med alla de fyrbenta.
Att plocka några björnbär från en buske.
Att promenera på fälten till doften av nyhuggen vall.
onsdag 9 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Och vad gör övriga i packet lyckliga?
hm... låt mig gissa på några
Dixie - MAT (och att återse Packie)
Melba - Att sniffa o åka traktor med husse
Signe - BUSA
Pluto - Att umgås med Packleader. (Och slippa Signe)
Puma - Allt. För hon gör bara saker som gör henne lycklig.
;) Och vad gör då tvåbeningarna lyckliga?
Skicka en kommentar