Plötsligt ser man tillvaron ur en ny vinkel.
Lilla gärdsgårdsperspektivet till exempel.
Det öppnade sig igår.
Packleader och MeSig matte var ute på hundpromenad och vandrade hemåt över fältet. Hundarna sprang och sniffade strax bakom. Nästa gång vi vände oss om syntes bara Melba till. Men Dixie då? Och Signe?
De var som uppslukade.
Tills vi lyfte blicken. Långt, långt borta på grannens fält syntes en ljus och en lite mörkare prick röra sig i cirklar.
Det var bara att klättra över gärdsgården och rusa över grannens mark, ropande och viftande tills vi till slut fick kontakt igen och kunde vända tillbaka hem.
Ett litet äventyr i vardagen.
Sedan finns ju stora skånska skyline-perspektivet.
Faktum är att vindkraftverken bara blir fler och fler. Klungorna av smäckra, vita pelare tätnar längs E22:an. På hemväg en höstkväll syns bara de röda lamporna i toppen som glödande ögon i mörkret.
Packleader tycker de är vackra. Och det känns hoppfullt att se att förnyelsebar energi tas i anspråk när Shells fossila gasäventyr hänger så hotfullt över oss.
Läs själva på: http://www.himmelsk.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar