Inte i Kalahariöknen, utan i Södra mellanbygden i Skåne.
Inte för en insekt, utan för en bit skinka eller hundgodis.
Inga surikater alltså, utan Melba och Dixie som sitter fint när det bjuds något gott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
De sitter så fint att t o m "Timon" i Lejonkungen skulle kunna bli avundsjuk.
Man undrar ju vilken muta som krävs för detta konststycke...
Skicka en kommentar